Kategoriarkiv: Samhällsbyggnad

Nu sätter vi fart på utvecklingsarbetet på norrcity

Igår kväll mailade jag tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret och gav klartecken att inleda arbetet med att ta fram en ”utvecklingsplan i nära dialog med fastighetsägarna på Norrcity och med en bred remiss.”

Utgångspunkten är de förslag som fastighetsägare på Norr presenterat och de förslag som tagits fram i samarbete med Jerker Söderlind. Jag vet att både handlarna och fastighetsägarna är väldigt oroade över vad som händer (eller rättare sagt: inte händer) på norr.

För två veckor sedan skrev jag om den oro som många handlare pratat med mig om: de ser hur deras omsättning rasar och flera har sagt upp sina kontrakt. Faktum är att jag hör signaler om detta var och varannan dag. Det är illa i hela city, men på norrcity är problemen större för många. Den långvariga avstängningen av Järntorget och omläggningen av busstrafiken har gjort en svår situation värre. Att många inte hittar till parkeringsplatserna förvärrar situationen.

Jag är väldigt frustrerad över att inte mer skett tidigare; jag har föreslagit att vi ska presentera konkreta förslag på åtgärder och att vi skulle starta ett brett arbete för att ta ett helhetsgrepp på norrcity. Tyvärr fick jag nej på detta från några partier i ”samstyret”.

Nu är valet över och äntligen kan vi sätta fart. Ombyggnaden av Järntorget blir klar om några veckor och genom att nu sätta igång arbetet med en plan för norrcity visar vi också att det kommer att hända något. Min förhoppning är att vi ganska snart (när det finns en tydlig majoritet i kommunen) ska kunna genomföra några av de enkla förändringar som jag tror behövs i norrcity. Att öppna Storgatan för långsamgående biltrafik (och korttidsparkeringar) bör till exempel inte vara så komplicerat.

Nu börjar vi leverera (natt-samtrafik i höst)

Förtroende i valet gläder en några dagar, men sedan är det dags att på allvar ta ansvar och börja leverera det vi fått förtroende av örebroarna att genomföra.

En av de sakerna är att införa samtrafik på kvällar och nätter. Igår diskuterade jag med tjänstemännen och nu på morgonen har jag gett ett tydligt uppdrag att från höstens tidtabell införa samtrafik på kvällar och nätter, på åtminstone de största linjerna. På grund av det politiska läget (samstyre och omval) har jag inte kunnat ge det uppdraget tidigare så nu kommer tjänstemännen att få jobba hårt för att förverkliga samtrafik på kvällar och nätter.

En sak som är rätt frustrerande med att jobba politiskt med busstrafiken är att det tar så lång tid att genomföra förändringar som för bussresenärerna uppfattas som enkla. Nu pågår arbetet med förändringar med linjenätet som kan göras nästa vår, och i dagarna skickas den slutliga ”beställningen” på vilken busstrafik som Örebro kommun vill ha i hösttabellen som börjar i september. Därför är uppdraget om att införa samtrafik på kvällar och nätter inte helt enkelt att genomföra. I höst kommer vi att ha samtrafik på kvällar och nätter, men det är inte säkert att vi klarar det så tidigt på kvällen (vi har diskuterat att börja klockan 20 men det hinns nog inte).

Det som förts fram som viktigast i diskussionerna om bättre busstrafik och om ökad trygghet i city handlar om att det är bra om man kan följas åt till bussen sent på kvällen när det är mörkt och inte så många andra på stan. Att minska otryggheten genom att bussarna går från samma plats är ett sätt att lösa detta, och ju senare på kvällen man inför denna typ av samtrafik, ju lättare blir det (det är ju färre bussar som går sent på kvällen än tidigt).

Valet handlar – rent konkret – om hur Örebro ska se ut?

Debattartikel i NA idag. Om att valet rent konkret även handlar om gator, hus och etableringar:

Omvalet handlar om politikens innehåll och om vem som ska bli Kommunstyrelsens ordförande i Örebro. Men det handlar också om hur Örebro ska se ut, rent konkret: Vilka gator ska örebroarna få använda? Vilka hus ska byggas? Och vilka etableringar ska välkomnas till Örebro?

Det finns bara två alternativ till vem som ska ha ansvar för det som kallas Samhällsbyggnadsområdet. Den så kallade ”koalitionen” (M, FP, KD, C och MP) har gjort klart att det blir Fredrik Persson (MP) som blir ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad och ansvarig för gator, bygglov och planer, fritidsgårdar, kulturskola, bibliotek och mycket annat. Fredrik Persson var ansvarig för detta område 2007-2010, då Staffan Werme (fp) ledde sin ”koalition”.

Alternativet till Fredrik Persson är undertecknad. Jag är sedan årsskiftet ordförande för Programnämnd Samhällsbyggnad, enligt överenskommelsen mellan sju partier, och jag kommer att fortsätta om Socialdemokraterna får leda en bred samling i Örebro kommun även efter omvalet.

Jag, och Socialdemokraterna, vill att de växande områdena i östra Örebro får närmare till fler bra affärer. Om vi får förtroendet tar vi kontakt med ICAs koncernledning, ber om ursäkt för Örebro kommuns beteende under den förra mandatperioden och frågar om vi kan återskapa goda relationer, som bland annat kan innebära etablering av nya ICA-butiker (ICA satsade cirka 7 miljoner på att förbereda för en affär i Tybble som de fått klartecken för, men ”koalitionen” svek löftet och ändrade beslutet i efterhand).

Jag, och Socialdemokraterna, vill öppna Storgatan för långsam biltrafik och korttidsparkeringar längs gatan. Bilisterna ska få anpassa sig till gående och cyklister men de ska få använda gatan när de till exempel ska handla tunga varor i butiker längs Storgatan. Vi tror att handeln i norrcity får svårt att hävda sig mot södercity om det är lika svårt som idag att ta sig fram på norr.

Jag, och Socialdemokraterna, kommer att välkomna nya etableringar till Örebro. När starka investerare är intresserade av att utveckla travverksamheten i Örebro i kombination med andra evenemang och annan idrott säger vi: ”intressant, låt oss diskutera det!”. Vi säger inte: ”kan inte den verksamheten ligga i Arboga?”. När Örebro-ambassadörer är beredda att låta sina riksbekanta figurer ge namn åt en nöjesanläggning som lockar fler besökare säger vi: ”vad roligt! Ett Bert- och Suneland vore ju spännande, hur kan det bli verklighet”.

Jag, och Socialdemokraterna, kommer att fortsätta satsa på att stärka Örebro som logistikcentrum. Till skillnad från den förre kommunstyrelseordföranden så nedvärderar vi inte jobb inom transportindustrin. Tvärtom ser vi att kommunen kan bidra till att vi får fler jobb inom den sektorn i Örebro. Genom att vara aktiva för att skapa (och inte säga nej) till Truckstop (där lastbilarna kan parkera säkert och få service) värnar vi miljön och skapar nya jobb i Örebro. Genom att vara aktiva för att bygga ut järnvägen (istället för att vara passiva) både till flygplatsen och söderut, kan omlastning av gods inom några år ske utanför stan istället för mitt i stadskärnan.

Valet avgör inriktningen i var och en av dessa frågor. Om Socialdemokraterna och Lena Baastad får förtroendet att leda kommunen tar vi Örebro framåt. ”Koalitionen” säger nej, stopp och vänta på samtliga av ovanstående frågor. För dem som inte tycker att val gör skillnad är detta motbeviset. Valet på söndag avgör, väldigt konkret, hur Örebro kommer att se ut.

Stora möjligheter för Gustavsvik (+ multiarena och Bert och Sune-land)

Tänk er om några år: Besökare till Örebro kliver av tåget på centralen och byter till lokaltåget söderut. Efter några minuter stannar det fräscha lokaltåget vid den nybyggda stationen vid Gustavsvik där de har nära både till ett av nordeuropas bästa äventyrsbad, en 5-stjärnig camping, ett hälsocenter för friskvård, en modern multiarena med såväl travbana som friidrottstävlingar och fotbollsmatcher. Lite längre bort (sammankopplat med elbussar utan förare) finns Brunnsparken dit tusentals turister åker för att se Hjalmars populära revyefterföljare och dit barnfamiljerna vallfärdar för att skratta åt Bert och Sune samtidigt som de lär sig om naturvetenskap, teknik och klimat.

I det föregående drömstycket fanns en och en halv detalj som inte kommer att ske inom några år: elbussar utan förare kommer inte vara tillräckligt säkra och snabba om några år (tror det tar längre tid) och det är ju inte säkert att den rätta ”marknaden” för Bert och Sune-land är att bli en ”Universeum” i miniatyr. Övrigt kan mycket väl vara verklighet på mindre än 5 år. Beroende på vem som styr Örebro, så klart.

Den så kallade ”koalitionen” är inte intresserad av lokaltåg i Örebro län. De är negativa till en multiarena, har försökt sälja Gustavsviksanläggningen till vrakpris till en liten aktör, var på vippen att skrämma Hjalmar från stan och har avfärdat idéerna på ett Bert och Suneland. Så: vad som händer i området runt Gustavsvik beror helt på vem som styr Örebro.

Jag har en väldigt lång lista på saker jag ska göra veckan efter att vi fått ett klart besked från örebroarna om att vi Socialdemokrater leder en bred samling för Örebros utveckling. Men redan dagen efter att det är klart ska jag göra två saker:

  1. ta kontakt med intressenterna bakom multiarenan och säga: ”välkommen, ska vi börja diskutera detaljplan och markköp nu?”
  2. ta ny kontakt med Sören Olsson och Anders Jakobsson och säga: ”ska vi sätta oss och diskutera ett Bert och Sune-land nu?”

Jag har haft kontakter tidigare med dem i dessa frågor och de vet att jag kommer att återkomma. Vad vi självklart inte kan veta nu är vad resultatet blir – men en sak är helt säker: vi kommer att ge tydliga besked och vår grundinställning kommer att vara positiv.

Jag tror nämligen väldigt mycket på området runt Gustavsvik. Örebro har redan idag en enorm turistmagnet i Gustavsviksanläggningen (bad och camping). Gustavsvik är den fjärde mest besökta fritids- och turistanläggningen i Sverige och det är oerhört viktigt för örebroarna att människor även i framtiden besöker Örebro för dessa anläggningars skull. Därför är det bra att högerkoalitionens ideologiskt motiverade utförsäljning av anläggningen stoppades och att vi nu istället skapat en lösning där lokala företagare engagerar sig i områdets utveckling. Det kan bli riktigt spännande.

Strax bortanför Gustavsviksanläggningen har vi numera en utmärkt vägförbindelse som leder besökare direkt från motorvägen och direkt från den södra infarten till Örebro. Bortanför den bron vill ett antal intressenter bygga en multiarena som skulle bli ett flaggskepp för travsporten och skapa nya möjligheter för såväl friidrott, fotboll som annan idrott och för stora evenemang. Intressenterna bakom multiarena har tidigare varit intresserade av att bidra till utvecklingen av Gustavsvik och såvitt jag förstår kvarstår deras intresse för att investera i Örebro. Åtminstone för tillfället. Vad som händer om Örebro i ytterligare fyra år ska styras av en stoppkoalition törs man inte ens tänka på. Då kanske ”koalitionen” lyckas med sina tidigare ambitioner: att den typen av tunga etableringar hellre kan hamna i Arboga eller Karlstad…

Förslagen om en stor multiarena i området bortanför Gustavsvik skulle, tillsammans med en fortsatt utveckling av Gustavsviks bad och camping, tillföra något nytt till Örebro och skapa nya jobb och bidra till Örebros utveckling. Med rätt skyltning från motorvägen (och nya trafiklösningar på Aspholmen) skulle området runt Gustavsvik bli Örebros motsvarighet till Percy Nilssons vision om Hyllie i Malmö: ett område som får folk att svänga av motorvägen för att uppleva något mer. Hyllie är ett rätt mycket större projekt (bara Malmö Arena är ju gigantisk), men tanken går att låna.

Med två så stora magneter i området skulle det på lite sikt vara möjligt att knyta ihop Gustavsvik med Brunnsparken och skapa ett besöksmål som erbjuder bad, camping, idrott och Sveriges bästa revy – Hjalmar – i samma område. Då öppnas även möjligheter för en utveckling av Brunnsparken och ett förverkligande av idéer som till exempel Bert- och Suneland. Området Gustavsvik – Brunnsparken skulle kunna locka hundratusentals nya besökare till Örebro. Det skulle skapa hundratals nya jobb i Örebro. Vilket skulle skapa massor av nya möjligheter för en bättre skola, utbyggd förskola, bättre äldrevård, likväl som stora investeringar för att minska klyftor och skapa ytterligare jobb.

Örebro behöver en kommunledning som går framåt. När det gäller Multiarenan och ett Bert och Sune-land så är det bara ”en sida” som är intresserad. Hoppas att vi får förtroendet nästa söndag.

Två viktiga beslut för Vivalla

Idag ”smet” jag från valrörelsen för flera möten. Jag tror inte att jag övertygade någon osäker väljare på något av dem, men till skillnad från en del andra politiker så inser jag att en förutsättning för att Örebro ska gå framåt är att vi också tar ansvar för en del vardagsbeslut även i en valrörelse. Dagen försvann snabbt på tre helt olika möten, varav det sista egentligen var viktigast:

  1. Förmiddag med diskussion om hur vi ska hantera uteserveringar på stadens torg, i synnerhet Järntorget.
  2. Möte med cirka 40 (?) tjänstemän från Örebro kommun om hur vi skapar ett bättre näringslivsklimat (inspirerande föreläsning från Halmstads servicechef och intressant redogörelse för hur de olika förvaltningarna jobbar med att bli bättre på bemötande och liknande).
  3. Eftermiddag med presidieberedning för Programnämnd Samhällsbyggnad med stadsbyggnadsfrågor.

Presidieberedningen innehöll en del frågor som jag verkligen inte tänker blogga om (eftersom det handlar om relationer till företag och aktörer som jag inte har någon som helst rätt att berätta om). Men det finns annat som jag väldigt gärna vill berätta om. Två frågor var särskilt viktiga:

1. Vi gav tjänstemännen i uppdrag att ta kontakt med KIT (Kvinnor Inventerar Trygghet, ett av flera projekt som energispridaren Kicki Hendahl är engagerad i) för att presentera och få synpunkter på de förslag till utformning av den planerade tunneln under Hedgatan (mellan Eurostop och ”det nya området” i Boglundsängen, på andra sidan Hedgatan). KIT är ett väldigt spännande projekt som har engagerat jättemånga kvinnor, egentligen mer utifrån trygghet/otrygghet i Hjärstaskogen. Men eftersom de diskuterat och tagit fram förslag på hur tunneln från Vivalla in till Hjärstaskogen skulle kunna bli tryggare/fräschare vore det ju dumt att inte ta tillvara på deras förslag när vi nu ska bygga en helt ny tunnel. Så här presenterar de sig själva: ”Syftet med KIT är att möjligöra kvinnors delaktighet i stadsdelsutveckling utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där målet är en mer attraktiv och trygg stad.” Om vi drar nytta av lärdomarna och förslagen från KITs arbete med tryggare tunnlar innebär det att den nya tunneln under Hedgatan kan bli både trygg och säker. Den kommer, inom några år, att vara helt avgörande för att Boglundsängen ska kunna få den jätteskjuts som handelsområde som vi nu skapat förutsättningar för. Efter att Citygross är klart, Systemet byggt ut (efter flytt) och med fortsatt utveckling runt Eurostop kommer det snart bli ännu fler spännande etableringar på Boglundsängen. Det kommer att göra skillnad för Vivalla.

2. Vi gav Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att starta arbetet med en detaljplan för att möjliggöra en ny idrottsplats i Vivalla. Förslaget (som Kent Persson, M, redan försökt ta åt sig äran av…) är att det byggs en ny idrottshall mellan isbanan och fotbollsplanen (som då flyttas utåt). Idrottshallen löser skolans behov av idrottslokaler men skapar även bättre förutsättningar för basket och många andra sporter. Och dessutom kan man i samband med den anläggningen skapa fler lokaler för föreningsliv och för ungdomsverksamhet i övrigt. Att ta fram en detaljplan är en lång process, normalt tar det cirka ett år, men i och med att uppdraget nu är lagt hoppas jag att vi dels kan inleda arbetet med projektering av en ny hall (ritningar, beräkningar, upphandling och mycket annat) men även att vi nu fått klartecken för att en ny hall INTE ska stå där den nedbrunna stod. Det innebär att rivningen av den nedbrunna hallen borde börja omedelbart, det som gjort att det dröjt är tvivlen om var en ny hall ska placeras (hade man valt att bygga den på den ”gamla platsen” hade en snabb rivning inneburit extra kostnader).

Onsdagarnas presidieberedningar är nästan alltid viktiga för att Örebro ska gå framåt, men idag var det några särskilt glädjande beslut/uppdrag som behandlades. Det var – med andra ord – en eftermiddag som gjorde skillnad. Och som kan skapa bättre förutsättningar för Vivallas utveckling framöver.

Enbackemöte gav ny kraft

Ikväll var jag i Enbacken/Åby och träffade cirka 20 personer på ett möte om bland annat behovet av lekplats, trafiksäkerhetsproblem och andra frågor som engagerar de boende där (Enbacken ligger precis efter järnvägen när man åker riksväg 50 från Kvinnersta mot Nora).

Upprinnelsen var ett mail/brev från några engagerade örebroare som skrev om sin långa kamp för att skapa en lekplats i området. Jag svarade och beklagade att de uppfattade att de bollats runt i kommunen utan att få några vettiga svar. Kommunens ambition ska självklart vara att ge klara besked och snabba svar. Jag medgav att jag inte hade så stor kännedom om området men skrev att jag gärna kom och tittade och lyssnade på deras synpunkter. Och en dryg månad senare hade de bokat hembygdsgården vid Kvinnersta, bullat upp med massor av fikabröd och bjudit in de boende i området. Och det blev, som det ofta blir när engagerade människor går till ett möte, konstruktivt och framåtsyftande.

Mitt besked till de närvarande var att de nog inte kan räkna med någon kommunal lekplats (Örebro kommun klarar inte att underhålla och kontrollera alla de lekplatser vi har idag, att skapa nya är just nu inte så aktuellt) men att Örebro kommun däremot självklart ska vara behjälplig i arbetet med att skapa en lekplats/mötesplats utifrån deras engagemang och arbete. Kommunens inställning är att uppmuntra och stödja lokalt engagemang. De utsåg några ansvariga för det fortsatta arbetet och jag lovade direkt två saker: att undersöka vilket stöd kommunen kan ge i processen samt att se till att kommunen erbjuder råd kring expertkompetens; exempelvis hur man skapar en lekplats. Sedan förklarade jag att det kan bli aktuellt med bidrag eller engångsinvesteringar om frågan skulle hamna där.

Jag tror att det här skulle kunna bli ett lärorikt exempel på hur vi kan jobba för att förbättra områden tillsammans med de boende. Precis som Hagaby villaägarförening (som jag skrivit om tidigare) så finns en enorm kraft i att stötta engagerade örebroare som tillsammans vill förbättra sitt område. Kanske borde vi skapa en investeringspott som varje år fördelas (genom omröstning bland örebroarna?) mellan projekt som människor vill förverkliga i sitt område? Kanske borde vi utöka stödet till Ideellt utvecklingscentrum (IUC) för att de ska kunna hjälpa fler områdesgrupper (spontana eller formellt organiserade) att jobba med konkreta förbättringar i sitt område?

Jag kommer att hjälpa till så att den där processen startar; vem vet vart den kan sluta om vi bara förmår att ge nytt bränsle till eldsjälar, istället för att släcka dem med krångel, tidsödande letande efter rätt person eller uppgiven negativism…?

Brister ska utredas och åtgärdas

Söndag, måndag och tisdag har NA publicerat artiklar om Örebro kommuns hantering av tomtförsäljningar (jag bloggade om detta redan i söndags). Om det som står i tidningen stämmer så har det brustit inom kommunens organisation. Jag ser allvarligt på det NA beskrivit om uteblivna fakturor och privat borttransport av kommunalt inköpta hus. Därför har jag gett förvaltningen i uppdrag att utreda dessa fall och att återkomma med rapporter, samt med eventuella förslag på förändringar av arbetssätt, riktlinjer och regler.

Sedan årsskiftet är jag ansvarigt kommunalråd för Samhällsbyggnadsområdet och jag ser det som mitt uppdrag att se till så att kommunen behandlar alla så lika som möjligt, att våra regler, riktlinjer och arbetssätt är så genomskinliga och granskningsbara som möjligt och att vi förvaltar skattebetalarnas pengar på ett korrekt och ansvarsfullt sätt.

Misstankarna som NA beskrivit måste utredas och förvaltningen har redan gett revisionsbyrån PWC i uppdrag att granska internkontrollen och rutinerna kring dessa frågor och jag har bett om en dragning om detta för hela det politiska presidiet på onsdagens ”presidieberedning”. Jag har också gett förvaltningen i uppdrag att återkomma med en utredning om uppgifterna i artiklarna samt med eventuella förslag på hur arbetssätt, riktlinjer, regler och liknande behöver förändras för att undvika framtida felaktigheter – och att undanröja misstankar om sådana.

Det som normalt gäller vid köp och försäljningsärenden på Mark- och exploateringsenheten (på Stadsbyggnadskontoret):

  1. Alla ärenden diskuteras på enhetsmöte.
  2. Information inför övriga tjänstemän på gemensamt möte på Stadsbyggnadskontoret
  3. Politiskt godkännande efter presentation inför ordförande/presidium. De flesta markaffärer genomförs efter underskrift av programnämndens ordförande (sedan nyår är det jag), om delegationsordningen godkänner annan hantering stäms ärendena ändå av med programnämndens ordförande. Riktigt stora affärer beslutas av Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige.

Det där är inte någon garant för att fakturor inte skickas eller att hus hamnar på privata tomter, men det innebär att markaffärer inte genomförs av en enskild tjänsteman på egen hand.

Det tål väl också att påpekas att Örebro kommun inte tillämpar någon fastställd prislista för markförsäljningar till företag/verksamhet: det handlar nästan uteslutande om förhandlingar och bedömningar av vad det kostar att etablera ett område. Grundinställningen är att kommunen inte ska subventionera industrimark (och liknande) men heller inte tjäna pengar på den. Prisnivåer bör dock självklart vara motiverade, genoskinliga och möjliga att granska.

En mer tillgänglig stad (vad jag tar med mig från mötet med Hjärnkraft)

På söndagseftermiddagen deltog jag på et möte med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, som möttes i dagverksamhetslokalerna i gamla Kliszow-kasernen på I3-området (nostalgi bara det, även om vi tillbringade våra dagar i grannkasernen, Narva).

Lisa Bystedt från Länstrafikens färdtjänstenhet var där för att berätta och svara på frågor om färdtjänsten. Det var lärorikt för både henne, för de andra deltagarna och för mig. Jag tog med mig massor av kunskap – och ett antal idéer som jag vill ta tag i om jag får fortsatt förtroende att leda Programnämnd Samhällsbyggnad (det bygger alltså på att örebroarna i den nordöstra delen röstar för att Örebro ska fortsätta framåt, med Lena Baastad och Socialdemokraterna i kommunledningen). Här är tre frågor som jag framförallt tar med mig:

1. Det borde vara möjligt att på webben (via kartfunktioner på orebro.se, till exempe) se vilka hållplatser som är tillgängliga. I Barcelona är hållplatser som är handikappanpassade utmärkta, självklar borde det vara möjligt för örebroare som har exempelvis en funktionsnedsättning att i förväg se om busshållplatsen (liksom vägen till/från hållplatsen) är tillgänglig. Det borde gå att kombinera både med kartfunktionerna på orebro.se (som behöver utvecklas – det är dock ett lite trögt jobb där kommunen inte är helt överens med Lantmäteriet i alla delar) eller med den kommande felanmälansfunktionen som Tekniska förvaltningen jobbar med.

2.Det borde gå att hitta bättre samordning av färdtjänstresor när många ska till samma ställe, till exempel nämndes hur fånigt det är att flera taxibilar kommer och hämtar vid kursgården, trots att 4-5 personer ska till samma område. Länstrafiken jobbar med det, men det är komplicerat att få till det. Bättre samordning är självklart ett sätt att spara pengar och miljö, men även i många fall ett sätt att öka kvaliteten för resenären. Om man ska åka på kurs eller gemensam utflykt är det rätt troligt att man gärna åker till/från tillsammans med andra.

3. Vi måste fortsätta utveckla metoderna för att samla in synpunkter, förslag och enskilda exempel på problem och hinder. Därför är det viktigt med tillgänglighetspengar till Kommunala Handikapprådet (S vill fördubbla anslaget) och därför behöver vi fortsätta utveckla kommunens kundtjänst. Jag skrev mer om detta i september: ”Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare”. Jag skrev också om tillgänglighetsåtgärder (”Attityder fixar inte gatstenar och trottoarer, Inger”).

Jobbigt – men bra – med tuff granskning

Dagens reportage om tomtköp i NA var inte roligt. Enligt NA har en kommunal tjänsteman tagit hand om bland annat ett växthus och en friggebod på en tomt kommunen köpt in, trots att de personer som sålde det fick nej på att själva ta hand om det och att de skulle gå till försäljning. Om det NA skriver stämmer så är det allvarligt.

Jag ska ärligt säga att när jag i fredags fick veta att NA skulle skriva om tomtförsäljningar, trodde jag att det handlade om den pinsamma frågan om tomtkön. Det är nämligen så att Örebro kommun knappt sålt en enda tomt på ungefär ett år – trots att Örebro växer och att intresset för att köpa tomt och bygga  hus är stort. Sedan länge finns ett genomtänkt system för att man på webben ska kunna anmäla sig till tomtkön, se lediga tomter och annat. Det har lika länge väntat på att få läggas upp på webben men publiceras inte på grund av kommunens regler för webben. Personligen kan jag tycka att det inte är någon större fara om denna typ av system leder ut från den vanliga webbplatsen – så länge vi kan erbjuda en bra lösning. För ett växande Örebro är det klart att vi bör ha fart på tomtkön, och att människor väntar på att få köpa tomt och komma igång med sitt husbygge samtidigt som vi har tomter över är ju inte någon bra idé.

Men det var alltså inte det NAs granskning handlade om.

NAs granskning kommer att fortsätta och det finns ingen anledning att tro att måndagen och tisdagen blir mindre besvärande för Örebro kommun. Jag är ju, sedan årsskiftet, ansvarig politiker för detta område men jag har ingen anledning att lägga mig i personalfrågor eller liknande. Om fel har begåtts måste klargöras, och ansvariga chefer måste självklart hantera detta enligt regler och lagar. Jag har bett om information om vilka åtgärder som vidtas.

Förra våren granskade NA Örebro kommunfastigheter (KFÖ) och det var inte roligt att vara andre vice ordförande i Fastighetsnämnden då. Men granskningen leder sannolikt till förbättringar. Så här skrev jag då: ” ’Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket’ sa Gustav Möller. Och det är ju precis så det är. Varje krona som slösas bort på fel saker innebär en krona mindre för att förbättra förskolan för barnen eller äldrevården för de äldre som behöver vård och service. Det är det allvarliga. Om det skulle visa sig att någon enskild varit inblandad i oegentligheter eller gjort något brottsligt ska det utredas och leda till polisanmälan.”

Det gäller självklart även idag. Skattebetalarna har rätt att förvänta sig att vi som är satta att förvalta deras pengar sköter oss så gott vi kan; att vi använder pengarna så klokt som möjligt och att vi inte vare sig slösar bort pengar eller går miste om intäkter i onödan.

Kent Persson (m) och ansvar

Tidigare har både Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) ljugit ihop påhopp om socialdemokraternas politik. Nu har Kent Persson anslutit sig till den taktiken (misstänker att de blir mer och mer oroliga nu när valet närmar sig). Han har slängt handskarna och försöker ge sig på både mig och Lena Baastad i någon slags bakgateslagsmålsutmaning. Tänkte inte försöka ge igen (tycker boxning i boxningsring verkar tillräckligt farligt), utan tänkte nöja mig med att ge tre exempel på varför Kent Perssons angrepp om att vi inte kan ta ansvar klingar så falskt. Tomma tunnor skramlar mest, som bekant.

  1. Ansvarstagande för länets utveckling.
    När vi fick den idéstudien om spårvagnar eller expressbussar i Örebro som vi tidigare beställt, diskuterade vi hur vi skulle hantera det. Idéstudien är en allmän handling, så att hemlighålla den var vare sig möjligt eller önskvärt. Hur skulle den då presenteras? Vi enades om att det mest lämpliga var att presentera den för Programnämnd Samhällsbyggnad (i tisdags) och direkt efter presentera den för media. Vi enades också om att vårt budskap skulle vara samlat: att studien är intressant, att vi ska diskutera den med örebroare och länsbor i höst och att det är ett projekt som ligger långt fram i tiden och som bygger på att Örebro är beredda att finansierar det. Detta budskap var viktigt eftersom det sedan en tid diskuterats hur ansvaret för kollektivtrafiken i länet ska förändras från årsskiftet. Att i den diskussionen lägga in cirka 50 miljoner mer per år för Örebros stadstrafik vore inget bra sätt att underlätta samtalen i länet. Oron framfördes bland annat från Kent Persson. 

    Dagen före presentationen gick Kent Perssons ”koalitionskamrat” Miljöpartiet ut och sa att de ville ha spårvagnar, och dagen efter sa Kent Perssons eget parti samma sak. I valet mellan att hålla ihop länet och att få uppmärksamhet inför valet valde Kent Persson och hans partikamrater uppmärksamheten. Intressant sätt att ta ansvar.

  2. Ansvarstagande för norrcitys utveckling.
    Inför mötet om norrcity i onsdags försökte jag samla de politiska partierna bakom några få punkter för att visa att kommunen menar allvar och att vi är beredda att göra insatser för att sätta fart på norr. Ska något hända så handlar det nämligen om ett samspel mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln och många fler. Vi var inte överens om att öppna Storgatan för långsam biltrafik och korttidsparkeringar så det tog jag bort efter att ha fått nej på det. Men jag gav mig inte. Fyra punkter blev kvar, som inte borde vara kontroversiella: Gör Järntorgsgatan mer välkomnande mot Resecentrum, bygg ett brett övergångsställe från Resecentrum till Fredsgatan, inled planeringen för att göra Östra Bangatan och Järnvägsgatan mer attraktiva och starta arbetet för ett utbyggt resecentrum (som vi redan är överens om). Då bröt Kent Persson in i diskussionen och beordrade stopp: det skulle inte bli några gemensamma ställningstaganden före valet. Handlare och fastighetsägare skulle inte få besked. 

    Det jag inte visste då var att anledningen, än en gång, var att Kent Persson och hans ”koalitionskamrater” valde att få uppmärksamhet i media före att ge besked om norrcitys utveckling; de hade pressträff där de presenterade sina idéer. Intressant sätt att ta ansvar.

  3. Ansvarstagande för förtroendet för kommunen.
    Fredrik Persson (mp) är ordförande i byggnadsnämnden. I den rollen hanterar han varje månad bygglovshandlingar och andra myndighetsbeslut. Ändå har han valt att skriva ett säljbrev till företag som han uppmanar att annonsera i en tidning som handlar om ”Örebros framgångsrika cityomvandling” (Peter Dahlgren bloggar om det här). Det är som om tillståndsutskottets ordförande (som beslutar om alkoholtillstånd) skulle skriva säljbrev till krogar om att annonsera i en tidning om hur bra Örebros nöjesliv är. Få krogar skulle nog säga nej till en annons… 

    Tilltaget skapade oro även bland tjänstemän i kommunen som fått frågor från dem som fått säljbrevet om vad kommunen menar med detta säljbrev. Frågan ställdes till Kent Persson som svarade att han inte förstod problemet eftersom Fredrik Persson ju är Byggnadsnämndens ordförande. Intressant sätt att ta ansvar.

 

Kent Persson är en trevlig och klok politiker. Han har alltid haft uppdrag som oppositionspolitiker och har gjort det bra, det har varit möjligt att komma överens med oppositionsföreträdare Persson. Men han har aldrig haft ett ledande uppdrag där han har ansvaret för helheten. Det är ytterligare ett skäl till varför Lena Baastad bör få förtroendet att leda Örebro kommun. Hon vet nämligen hur man tar ansvar.

För när Kent Persson slängde handskarna och gav sig in i samma bakgatuattacker som några av hans ”koalitionskompisar” tidigare startat, så var det inte bara handskarna som föll till marken. Föll gjorde även ”statsmanna-masken”.

 

Och för dem som undrar över de märkliga nyheterna om Swedols utökade satsning i Örebro: jag har aldrig sagt att det innebär vare sig 70 jobb eller något annat – jag har hänvisat media till företaget själva angående eventuella nyanställningar. Ett missförstånd om vad det var Swedol skulle bygga rörde till det ytterligare: deras centrallager finns i Örebro sedan flera år, företagets tillväxt i Norge är positiv men förändrar inte namnet på lagret i Örebro.